Fotogenet skriven av Manfred Janker (2024) på Lava förlag
Boken skildrar en mans kamp mot sina demoner. Han flyr utomlands för att skriva färdigt en roman. Genom dagboken får vi följa hans liv i Paris. I det kända Maraiskvarteret och på stamfiket, Benevolentia, ett av Frankrikes främsta konditorier, träffar han ofta sina vänner Sean, Amy och Charlie.
”Charlie pratade vidare om sitt mående. Det känns betryggande att han förlitar sig på mig, att jag behövs och gör skillnad för honom. Det är allt jag önskar. Jag berättar för honom mitt favoritord som någon lärde mig för svindlande många år sedan: kongruens. Jag lät honom veta att en kongruent människa är sann mot sig själv i sina handlingar och därmed även mot individen i fråga känslomässiga inre.”
En rad händelser får honom att återvända till sin hemstad.
Omdöme:
En annorlunda bok som helt och hållet är skrivit utifrån en namnlös författares dagboksanteckningar. Hans tankar nedskrivna med ett vackert språk som ibland är invecklat och svårt att förstå. En inre monolog som tar läsaren med i en intressant berättelse. Vänner som är betydelsefulla och känns mycket levande trots uteblivna dialoger.
Boken fångade mig från första till sista sidan. Den väckte en nyfikenhet att fortsätta resan med den namnlöse författaren. En tänkvärd bok oavsett ålder.
